Bal Anat 50 år!

Repetition i Bryssel, oktober 2016.
Foto: J-M Schneider

För snart två år år sedan – i oktober 2016 – skrev jag ett inlägg med en kort bakgrund till Bal Anat. Den gången var det i samband med europapremiären av Bal Anat som ägde rum i Bryssel. I år firar föreställningen femtio år och kommer för första och enda gången till Sverige! Jag vill nu återge samma information igen:

Jamila Salimpour (1926-2017) flyttade till Berkely, Kalifornien, 1966. Hon undervisade regelbundet och lärde ut de steg och rörelser hon lärt av dansare från Nordafrika och Mellanöstern. En pedagogisk struktur för att lära ut danser från Mellanöstern började ta form, men det var inte det enda.

Under denna tid ägde Kaliforniens Renaissance Pleasure Faire rum. Efter beskrivningar har jag förstått det som att den har liknelser med medeltidsveckan på Gotland; en festival och marknad där tidstypiskt hantverk, material och klädedräkter visas upp. 

Besökare i tidsenliga – eller på annat sätt stämningshöjande – kläder fick gratis inträde till festivalen. I sistnämnda kategori rymdes en rad orientaldansare. En del av dem var elever till Jamila men många var vänner eller vänners vänner till hennes elever, som lärt sig dansen i andra eller tredje led. Resultatet var att det mer eller mindre kryllade av magdansöser på festivalen. Arrangören uppskattade engagemanget hos dansöserna men önskade en tydligare struktur.

Sagt och gjort. 1968 skapade Jamila ett första utkast av vad som skulle komma att bli världens mest långlivade, fortfarande aktiva, dansföreställning med orientalisk dans: Bal Anat. Ordet ”Bal” är lånat från franskan och betyder ”dans” och Anat är namnet på modergudinnan*.

Bal Anat i Bryssel, oktober 2016.
Foto: Alexis Bertrand

Året därpå, 1969, utvecklades föreställningen till att innehålla ett antal musiker. Föreställningen bestod av ett antal nummer med såväl sång och dans som trollkonster och balansakter. De av Jamilas elever improviserade dansnumren hade dock en tendens att bli ganska lika varandra, varför hon bestämde sig för att följande år koreografera ett antal danser. Det blev därmed bland annat danser med stiltypiska steg från Algeriet och Marocko, karshilama från Turkiet, svärdsdans, danser där krukor balanserades på huvudet och en modergudinnedans. Det kom att bli en blandning mellan folklore och fantasi.

Bal Anat i Bryssel, oktober 2016.
Foto: Alexis Bertrand

Bal Anat är en stor del av vår danshistoria som scenkonst och jag anser att vi har Jamila att tacka för att dansen fått en pedagogisk struktur och därmed en grund för att lära ut steg och rörelser istället för att – som det tidigare varit – bara härma en dansare efter bästa möjliga förmåga utan att få någonting förklarat.

Föreställningens innehåll har bearbetats men har behållit sin form. Den har satts upp regelbundet sedan den skapades och kommer nu - 50 år senare - för första gången till Sverige. Jag är väldigt glad av att få vara en del av årets historiska uppsättning av Bal Anat som kommer att ges på Folkoperan i Stockholm den 1 april, på Stratford Circus Art Centre i London den 6 april och slutligen på Centre Culturel d’Auderghem i Bryssel den 8 april.

Bal Anat i Bryssel, oktober 2016.
Foto: J-M Schneider

 - Var med när vi skriver magdanshistoria!

Mer om Bal Anat finns att läsa i Jamilas artikel From Many Tribes på Salimpour School's hemsida.

* Anat, eller Anath, är syster till den högste gudomen Baal i det gamla Syrien.
Källa: Vem är vem i mytologin av Michael Senior.

Kvinnor med makt i ett historiskt Mellanöstern
 

Jag vill lyfta fram tre kvinnor som under historiens gång haft stor makt i olika delar av Mellanöstern. Med detta inte sagt att dessa varit vänare eller mer diplomatiska än sina samtida manliga regenter.

Vi börjar med Hatshepsut som levde under 1400-talet f.v.t. och som kommit att bli den längst regerande kvinnliga faraon i Egypten. Därefter tar vi en titt på Zenobia som var drottning i Palmyra under 200-talet och avslutar med Kösem Sultan som hade en officiell maktposition och stort inflytande över det osmanska riket under 1600-talet.

 

Hatshepsut (1507-1458 f.v.t.)

Hatshepsut var den andra kvinnliga faraon i Egypten och kom att regera i tjugo år, 1478-1458 f.v.t. (Den första kvinnliga faraon var Sobekneferu som regerade nästan fyrahundra år tidigare, 1806-1802 f.v.t. Hon var syster till den tidigare faraon och kom till makten vid hans död.)

Liksom på många andra håll i världen rådde manlig tronföljd i Egypten och det skulle vara en son till faraons huvudgemål som ärvde tronen. Anledningen till att denna kvinna ändå blev farao var kort och gott att den tidigare regenten, Thutmosis I, inte fick några söner med sin huvudgemål. Hon gifte sig med sin halvbror, Thutmosis II, som var son till en av faraons bihustrur.

Hatshepsut och halvbrodern/maken Thutmosis II fick endast en dotter men tillsammans med sina bihustrur fick han söner. Vid halvbroderns/makens död var det sagt att en av sönerna skulle ärva tronen, nämligen Thutmosis III. Medan Thutmosis III ännu var för ung blev det dock Hatshepsut som styrde riket.

Under sin tid som farao byggde hon upp ett stort handelsnätverk och beordrade uppförandet av hundratals byggnader i övre och nedre Egypten, däribland ett stort gravmonument i närheten av den dåvarande huvudstaden Thebe.

Efter sin död lät Thutmosis III förstöra så mycket som möjligt av allt som vittnade om hennes existens, varför hon länge varit okänd för omvärlden. Så sent som år 2007 tror sig forskare ha kunnat identifiera hennes mumie.

Hon avbildas liksom manliga regenter under samma tid med lösskägg och krona och i skriftliga källor omnämns hon ibland som ”hon” och ibland som ”han”. Många egyptologer anser henne vara den mest framgångsrika kvinnliga faraon som dessutom regerat längre än någon annan kvinna i Egypten.

 

 

Zenobia (c:a 240-274)

Staden Palmyra i Syrien hade sedan 100-talet styrts av romarna men under 200-talet kom kung Odeanathus att göra staden mer självständig. Vid kungens död övertogs makten av hans hustru Zenobia som regerade i deras sons ställe. Hon beskrivs i samtida källor som mycket vacker och begåvad och behärskade latin, syriska och egyptiska och skrev en sammanfattning av hela Orientens historia.

Under sin regeringstid lyckades hon genom strider överta stora landområden från Egypten bort till Mindre Asien och var därmed regent över ett vidsträckt rike. Hon ville dock expandera än mer. Hennes trupper besegrades och själv tillfångatogs hon av romarna.

Vad som sedan hände är oklart. Vissa källor hävdar att hon frigavs och tilläts fortsätta sitt liv i avskildhet medan andra berättar att hon avrättades efter romarnas triumftåg, vilket var det mest förekommande.

 

 

Kösem Sultan (c:a 1589-1651)

Kösem med en av sina söner.
Bildkälla: Christie's.

I den osmanska sultanens harem rådde en tydlig hierarki kvinnorna emellan. Samtliga var köpta slavinnor som vann högre rang om sultanen tyckte gott om dem. Den (troligtvis) grekiskfödda femtonåriga flickan – som senare kom att kallas Kösem – var inget undantag. Hon steg dock snabbt i rang, blev snart sultanens favorit och senare även hustru. På så sätt hade hon redan tidigt stort inflytande i rikets politik.

Kösem och dåvarande sultanen Ahmed I fick både söner och döttrar. Efter sultanens bortgång skedde ett antal skiften vid makten, innan den gick till Kösems och Ahmed Is äldste son. Sonen var bara elva år, vilket ledde till att Kösem som förmyndare utsågs rikets officiella regent åren 1623-1632. Tack vare hennes arbete och förberedelser kunde de senare återerövra landområden som gått förlorade i strider.

Efter sonens/den nye sultanens död blev en annan av Kösems söner ny sultan och vid hans bortgång övertogs tronen av en av hennes sonsöner som bara var sju år gammal. Detta innebar att Kösem åter satt vid makten, vilket annars borde ha överlåtits till sonsonens mor. För att få bort sjuåringens mor som rival planerade Kösem att få en ny sultan vid makten och behövde därför försöka mörda sin sonson. Planerna uppdagades och den nu sextioåriga Kösem tillfångatogs och mördades. Hon hade dock varit en haremsslavinna som suttit vid makten i nära ett halvsekel.

 

___________________________________________

Ett antal kvinnor har alltså haft stort inflytande i olika tider i historien och det finns givetvis många fler. Maktövertagandet har dock i dessa fall skett först efter en mans regerande och/eller som förmyndare. Tilläggas bör också att detta är en förenklad bild av händelserna och att det finns mycket mycket mer att säga om dessa kvinnor.

 
Dansens ursprungliga miljö

Under lektioner ägnar vi så gott som all tid åt att träna teknik för att utföra rörelser, spela fingercymbaler eller använda andra redskap. Ibland smyger vi in lite historia kring dansen och (gissningar om) dess ursprung. Vi har inte riktigt tid att hålla historielektioner när det står dans på schemat men det finns ingenting som hindrar en att själv fördjupa sina kunskaper om den miljö där dansen för länge sedan tagit form.

Jag har tidigare tipsat om en del böcker som mestadels rör dansen i sig men inte så mycket om vad som historiskt sett pågått under olika tider. Jag har sedan en tid tillbaka lyssnat regelbundet på podcasten Historiepodden. Varje söndag släpps nya avsnitt där två historielärare diskuterar ett historiskt ämne. Nu när det är påsklov vill jag gärna tipsa om ett par avsnitt som behandlar de regioner där den orientaliska dansen har sina rötter.

Avsnitt 37: Mesopotamien
Om området som idag är en del av Irak. Det talas om sumerer, akkader, religion, myter, skriftspråk och en del om Gilgamesheposet - allt för omkring 4000 år sedan.

Avsnitt 59: Akhenaton och Nefertari
Som titeln säger handlar detta om den egyptiske faraon Akhenaton (1351–1334 f.Kr.) och hans gemål Nefertiti (1380–1331 f.Kr.) samt den tid och det samhälle de levde i.

Helia Bandeh hänvsiar alltid tillbaka till konst och litteratur i sin undervisning.

Helia Bandeh hänvsiar alltid tillbaka till konst och litteratur i sin undervisning.

Avsnitt 84: Den driftige Darius
En del av Irans historia som utspelar sig runt 500 f. Kr., om hur en av Irans storkungar kom till makten och fattade betydande beslut för landets framtida struktur.

Avsnitt 53: Det Sassanidiska persiens födelse
Ett avsnitt som börjar i Iran år 226 e.Kr. då Ardashir I övertar makten och avslutas runt år 650 i och med arabernas invasion och införandet av islam. Vi får även bekanta oss med religionen zoroastrismen och den gamla eldkulten som vi fortfarande ser under det persiska nyårsfirandet samt drottning Zenobia som under 200-talets senare hälft besegrar romerska legioner.

"Haremsbadet".Målning av Philippe-Jacques van Bree (1786-1871).

"Haremsbadet".
Målning av Philippe-Jacques van Bree (1786-1871).

Avsnitt 130: Osmanernas harem
Många har kanske en bild av ett harem som är baserad på västerländska konstnärers målningar som föreställer något som konstnären själv troligtvis aldrig sett. Stämmer verkligen västvärldens bild av ett harem? I avsnittet sägs bland annat att "haremet är en komplex och fascinerande institution som har spelat stor roll i det här enorma och viktiga historiska imperiet [Osmanska riket]". Här diskuteras bland annat hur kvinnor under 1500- och 1600-talen vinner stort inflytande på den politiska arenan.

Avsnitt 121: Mesopotamiens okrönte drottning
Ett avsnitt om den brittiska arkeologen, författaren och forskningsresanden Gertrude Bell. Som 23-åring, i början av 1900-talet, påbörjade hon en resa som skulle ta henne till olika delar av Mellanöstern. Hon har givit ut böcker i form av reseskildringar och arkeologiska rapporter, har en betydande del i vår historia och deltog tillsammans med Winston Churchill vid fredskonferensen i Kairo 1921.

 

- Trevlig lyssning och glad påsk!

 

Dans och hjältedåd i "Tusen och en natt"
 

Många känner nog till boken Tusen och en natt – sagan som handlar om flickan Shahrazâd som berättar sagor i tusen och en nätter. Flera berättelser härstammar från Indien som via Persien kom till de arabiska länderna där de senare sammanställdes till en novellsamling. Samlingen färdigställdes under 1400-talet och innehåller berättelser från olika tider och kulturer; indiska, persiska, arabiska och grekisk-hellenistiska. I och med Europas intresse för ”den mystiska orienten” kom novellsamlingen att översättas till olika europeiska språk under 1700-talet, bland annat till svenska*.

En av mina favoritbilder av Morgiana från en upplaga av Arabian Nights.

En av mina favoritbilder av Morgiana från en upplaga av Arabian Nights.

När jag var liten lånade jag en version på biblioteket och idag är jag väldigt glad över att ha en vacker utgåva om sex band från 1927 i min bokhylla. Böckerna innehåller sagor om Sindbad sjöfararen, Aladdin och den underbara lampan och många andra äventyr med hjältar. En av mina favoritkaraktärer i dessa sagor är Ali Babas tjänarinna Morgiana i sagan om Ali Baba och de fyrtio rövarna.

Ali Baba får av en händelse se rövarhövdingen och de fyrtio rövarna då de gömmer sina stulna skatter i en hemlig grotta. Ali Baba tar själv med sig en liten del av skatten och rövarna förstår att någon känner till deras hemlighet. En av dem beger sig in i staden för att ta reda på var denne bor. Han hittar Ali Babas hem och ritar ett kors på portens dörr för att kunna hämta sina rövare och slå till. Morgiana ser dock korset på dörren och förstår faran, varpå hon ritar kors på alla stadens portdörrar. Tack vare henne misslyckas rövarna med att hämnas på Ali Baba.

Rövarhövdingen klär då ut sig till köpman och påstår sig sälja olja. Hans påstådda säckar med olja innehåller dock i själva verket hans rövare. Då de under natten får övernatta hos Ali Baba är planen att överfalla honom. Morgiana upptäcker detta och häller kokande olja i samtliga säckar. Rövarna skållas till döds och rövarhövdingen flyr.

Rövarhövdingen klär åter ut sig till köpman och blir inbjuden på middag i Ali Babas hem. Morgiana upptäcker åter faran. Under middagen framför hon en rad danser inför middagssällskapet. Hennes uppträdande avslutas med att hon hugger rövarhövdingen med sin dolk och har på så sätt räddat Ali Baba för tredje gången.

Ali Baba har sett rövarhövdingen flera gånger men det är ändå Morgiana som varje gång känner igen honom och handlar för att rädda Ali Baba.

 

Om vi går tillbaka till själva ramberättelsen med Shahrazâd. Varför berättar hon ens så många sagor? Svaret är att kung Shahriâr är rädd att bli bedragen av en hustru, varför han gång på gång tar en ny hustru och låter avrätta henne morgonen efter bröllopet.

Shahrazâd vill som alla andra få ett slut på detta. Hon bestämmer sig för att själv gifta sig med kungen. Samma kväll låter hon i sällskap av kungen kalla in sin syster Dunjazad. Systern – som fått anvisningar av Shahrazâd vad hon ska säga – ber henne att berätta en av de där fantastiska sagorna som hon brukar berätta. Shahrazâd börjar berätta en saga som sträcker sig över hela natten. När dagen gryr är sagan som mest spännande och kung Shahriâr låter henne leva till nästa natt för att höra slutet på sagan. På detta sätt fortsätter det sedan i tusen och en nätter. Under denna tid har Shahrazâd fött kung Shariâr tre barn. Tillsammans med sina barn ber hon kung Shahriâr om nåd och denne återkallar för alltid domen till hela rikets glädje.

Shahrazâd beskrivs som ”lika klok som vacker” och jag vill påstå att hon utan tvivel är sagans största hjälte som riskerar sitt eget liv för att spara andras och hon handlar för något större än sig själv.

 

 

* Källa: Litteraturens historia i världen, Bernt Olsson, Ingemar Angulin och Norstedts förlag, Stockholm 1990, 1992 och 1995.

 

 
Inspirerande danshelg i Luleå

Ännu en inspirerande helg i Luleå har passerat!
Det var ett lika kärt och kreativt möte som de tidigare gångerna med mycket dans och pyssel för att inte tala om glädje.

Frida hämtade mig på flygplatsen på fredagsförmiddagen och under eftermiddagen fick Oriental hips sin privatlektion, vilken efter önskemål innehöll en koreografi till en poplåt av Ahmad Gibaly. Vi hade riktigt roligt och jag hoppas verkligen att jag snart får se dem uppträda med den!

Några timmar senare bar det av till workshopen i persisk dans. Vi hann få in en hel del teknikträning och en inte allt för lätt koreografi till Ensemble Dastans "Sarmast".

Följande dag bjöd först på en intensiv teknikworkshop följt av nästa specifika önskemål; en koreografi till Amir Sofis "Raksa". Under tre intensiva timmar var danssalen full av virvlande dansare, snabba fötter och tunga höfter.

På kvällen var det sedan dags för hafla på samma trevliga ställe som sist - Hotell och restaurang Invit. Det var en otrolig bredd bland kvällens nummer, allt från persisk dans, saidi och trumsolo till den egyptiska sjömansdansen bambuti och street shaabi.

 

 

- Tusen tusen tack för all kreativitet och inspiration, glädje och styrka och allt arbete och engagemang inför helgen! På återseende!